Huvudet i sanden
Ligger i sängen och funderar. Detta är min sista natt i min säng, i mitt rum, på fågelvägen, i haga, i sundsvall, i medelpad, i norrland, i ... nej inget mer. Men ändå! Känns inget speciellt faktiskt, vill ha mer känslor. Kan inte förstå att jag ska vara borta i ett år, känns helt overkligt.
Är så glad över att jag har så fina vänner, ni är verkligen bäääZt. Känns skönt som fan att ha bra vänner att komma hem till sen, lovar att hålla kontaken via facebook, mail, brev och skype så mycket jag hinner och kan. Har lovat mamsen i us att jag bara får logga in på fb om jag gjort mina homeworks ordentligt. Men har ju alltid varit en stark pluggare så det kommer gå great!
Har inget speciellt att skriva är helt virrig, pratade med mamsen i tele för första gången förut. Minns inte ens vad vi sa för jag var i exstas. Är väll de fortfarande för jag känner mig snurrig. Men antar att de har med familjens super pepp. Glöm det där jag sa om huvudet i sanden.
Lycklig, jag lovar och svär det blir brrrraaaaaa.
Eran asta, us-asta nu förtin. PUSS
